Häromdagen utspelade sig ett samtal om ko-karaktärer då jag förklarade att “Tora är min ko”. För dig som inte känner till mina ljudböcker, är Tora huvudkaraktären i berättelserna om “Koförskolan”. Faktiskt är det så det känns! Tora är min ko och jag gillar henne skarpt. Jag gillar hennes nyfikenhet och hennes klurighet.

Men det finns många fler kor ute i världen. Särskilt en av dem har väl kommit att bli, inte bara sina upphovsmakares ko utan också allas vår underbara påhittiga ko. Javisst, såklart att jag menar “Mamma Mu”! Nu startar den cyklande, gungande och telefonpratande härliga kon en egen youtubekanal. Här kan ni läsa mer om det: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4416&artikel=7060448 För dig som inte känner till “Mamma Mu” sedan tidigare, finns det många böcker att läsa eller ljudböcker att lyssna på om henne och vännen “Kråkan”. Författare är Jujja Wieslander, Tomas Wieslander och Sven Nordqvist.

Under min uppväxt var min pappa så kallad “månskensbonde” (fritidsbonde). Därför har jag faktiskt inte bara haft min fiktiva Tora- ko i min ägo. Även om det i realiteten var pappas kor, har jag nog haft fler individer från kreatursfamiljen som jag betecknat som mina, än vad jag kan minnas i dag. Lola, Blenda och stuten Ingo är i alla fall några av dem. Ingo fick jag för mig att jag skulle rida in och tillverkade en märklig sadel av sittdyna och stigbyglar. Jag behöver kanske inte ens säga att det slutade sådär och projektet lades ner.

För ett par år sedan mötte vi, familjen och jag, den här kon (eller kanske en manlig sort?) när vi var på utflykt med bilen.

Ett mycket fint uppförande i trafiken hade den i varje fall, ordentligt uppställd intill mötesplatsen =)