Nej, det är ingen lukt/smakfråga för att bedöma om du är bärare av det nya Corona-viruset. Men, ärligt, känner du lukten av sommarlov? Det gör jag! Lätta soliga dagar då luften är sval men solstrålarna lena och trädkronornas blommor låter sina ljummet söta doftpuffar bäras iväg av vinden. Då luktar det sommarlov. När fåglarna sjunger för oss under morgonpromenaden till skolan medan det fortfarande är för kallt för kortbyxor. Då luktar det sommarlov. För kanske ett par veckor sedan, i början av maj, då kände jag den för första gången i år. Lukten av sommarlov.

Nu är det bara några futtiga veckor kvar till skolavslutningen. Den blir annorlunda i år. Ja, ni vet ju varför. Inte kan vi föräldrar i vanlig ordning stå som packade sillar på skolgården i dessa dagar. Men hjärtat suckar. Lite. Något positivt är väl ändå att jag slipper bita mig i tungan för att stoppa en blödig mammas tårar från att rinna när barnen sjunger. Och min man slipper skämmas för mig inför de andra som inte bölar. Barn som inte gillar att agera fotomodeller, slipper bli fotade av för dem okända vuxna. Men jag kommer att sakna pirriga magar, soliga ben, blommiga flätor och “Den blomstertid” klädd i klingande barnröster. Nästa år, eller när det kan tänkas bli, kommer jag nog med ännu större glädje stå stilla på asfaltsplanen och kika fram mellan framförvarande ryggar utan ens kommentera att skolavslutningen som vanligt håller på alldeles för länge.

Trevlig Kristi Himmelsfärdshelg!