Hej!

Visst känns den här tiden på året som en mellantid? En tid mellan jul och påsk, mellan vinter och vår, mellan mörker och ljus, mellan virus och vaccin. Ibland känner jag att jag har svårt att riktigt ta tillvara på all denna vardagstid. Jag längtar efter nästa högtid att fira, det där avbrottet från vardagsbestyren. Jo, jag är en traditionsnörd, jag vet. Men den mesta tiden är ju trots allt mer av mellantid än högtid och den är lika värdefull att rå om så bra som det går.

Lite sent kanske men jag tänkte ändå drista till mig till att dela en liten nyårsvers som jag skrev precis före nyårsskiftet och med den önska en trevlig helg!

Så tog det då slut, året 2020

Året då tiden stod stilla

Och oron spreds i varje hus och villa

Men dagar försvann precis som dagar brukar

Och snart midnattsmörkret i dagen mjuknar

För våren kommer som den alltid gör

Vare sig vi lever eller dör

Bakom nyårsklockans ljud

Anas en röst från Gud

Den säger inte att allt är över

Bara att han ger när vi behöver

Kraften att orka hålla i och hålla ut

Ända till vår tid är slut

Mitt i orons dagar är du trygg

Lutad mot Guds breda rygg